Uppdrag som jourhem

Som jourhem tar du med kort varsel emot barn som behöver omedelbart skydd eller stöd för en kortare tid.

Ett barn kan behöva bo i ett jourhem av olika skäl. Det kan bland annat handla om att barnets föräldrar brister i omsorgen eller att det finns missförhållanden i hemmet, som till exempel våld eller missbruk. Barn kan också behöva ett tillfälligt boende på grund sitt eget beteende, exempelvis kriminalitet. Även ensamkommande barn, som kommer till Sverige utan sina föräldrar kan behöva ett boende med kort varsel.

Det här gör du som jourhem

Som jourhemsförälder ska du se till att barnet får sina behov tillgodosedda under den tiden som det bor hos dig. Det är viktigt att du lyssnar till barnets synpunkter och önskemål. Socialtjänsten har huvudansvaret för att barnet har det bra hos dig och får den hjälp det behöver. Du har ansvar för den dagliga omsorgen vilket kan handla om att:

• bidra till att barnet får en bra vardag
• stödja barnet i dess skolgång, till exempel om barnet behöver byta skola
• bidra till att barnet får hälso- och sjukvård och tandvård
• stötta barnet i kontakten med familj och vänner.

Du har inte vårdnaden om barnet utan det har barnets föräldrar. Ensamkommande barn har en god man eller en särskilt förordnad vårdnadshavare med motsvarande ansvar. Det ansvaret kan till exempel handla om val av skola, eller samtycke om vaccinationer. Du har inte försörjningsskyldighet för barnet.

Hur länge är vi jourfamilj?

Placeringen av varje enskilt barn kan pågå från några dagar upp till sex månader. Däremot kan uppdraget som jourhem pågå under flera år. Du kan själv ta initiativ till att avsluta uppdraget. Uppdraget kan också avslutas om inte kommunen längre har behov av dig som jourhem eller bedömer att du inte längre är lämplig.

Placeringen kan vara frivillig eller under tvång

Det är socialtjänsten som beslutar om att barn ska placeras i ett annat hem. Socialtjänsten strävar efter att det ska göras på frivillig grund men ibland behöver beslutet tas mot barnets, vårdnadshavarnas eller den gode mannens vilja. I dessa fall görs det med stöd av en lag som kallas för LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). Unga personer mellan 18 och 20 år kan också vara placerade med stöd av den lagen. Barn kan placeras i jourhem, familjehem, hem för vård eller boende (HVB) eller i ett stödboende.

Krav för att vara jourhem

Socialtjänsten kommer att utreda dina och eventuell partners förutsättningar att ta emot ett barn i ditt hem. Utredningen omfattar intervjuer, hembesök och referenstagning.

I utredningen kan kommunen bland annat titta på:

• vilka som bor i hemmet och er livssituation
• hur boendet och närmiljön ser ut
• dina personliga förutsättningar, egenskaper och omsorgsförmåga
• anledningen till att du vill ta emot ett barn
• vad de eventuella barn som redan bor i hemmet tycker om att ta emot ett barn
• din förmåga att hantera krisreaktioner hos barn
• din förmåga att hantera upprepade separationer från barn
• referenser från någon närstående eller kollega
• uppgifter från socialtjänstens register i de kommuner du bott i
  
• uppgifter från Polisens misstanke- eller belastningsregister.

Efter att du och eventuell partner godkänts som jourhem återstår en matchning. Då tittar vi på om du eller ni har förutsättningar att ta hand om just det barnet som behöver placeras.

Ersättning

Som jourhem får ni ett arvode som består av en ersättning för det arbete som ni utför och en omkostnadsdel som ska täcka utgifter för mat, aktiviteter med mera.

Ansökan

För att bli jourhem behöver vi göra en utredning. Utredningen innebär hembesök, intervjuer och kontroll i offentliga register. Välkommen att kontakta oss så berättar vi mer.