Gör en insats

Som kontaktperson är du en medmänniska, förebild och kompis till ett barn eller ungdom. Ni träffas regelbundet och hittar på olika aktiviteter tillsammans. Viktiga uppgifter för dig är att bryta barnets isolering och att skapa en meningsfull fritid.

Hur ofta sker träffarna?

Hur ofta och hur länge beror på den enskildes behov, men det kan röra sig om några dagar i veckan eller i månaden.

Vad hittar vi på?

Uppdraget handlar om att ge barnet stöd utifrån dess behov, till exempel ge barnet ett nytt nätverk eller rutiner alternativt bryta en negativ utveckling hos barnet. Det är viktigt att du lyssnar till barnets synpunkter och önskemål. Du behöver dessutom ha kontakt med kommunens socialtjänst och ibland med barnets föräldrar. Som kontaktperson har du tystnadsplikt.

Hur länge är jag är jag kontaktperson?

Uppdraget pågår så länge som barnet har behov av dig som kontaktperson. Det kan alltså röra sig om några månader upp till flera år. Det är socialtjänsten som beslutar om uppdraget ska avslutas. Du kan också själv ta initiativ till att avsluta uppdraget.

Krav för att vara kontaktperson

Det finns inga specifika krav på dig som vill bli kontaktperson. Socialtjänsten gör en utredning och bedömer om du är lämplig för uppdraget. Vi tittar bland annat på:

• din livssituation, dina personliga förutsättningar och egenskaper
• uppgifter från socialtjänstens register
• uppgifter från Polisens misstanke- och belastningsregister.

Om du bedöms lämplig för något av uppdragen kontaktar vi dig när det finns ett barn som du passar för.

Ersättning

Som kontaktperson får du ett arvode som består av en ersättning för det arbete som du utför och en omkostnadsdel som ska täcka utgifter för mat, aktiviteter med mera.

Ansökan

Ansök genom att skicka in en kort beskrivning av dig själv, dina intressen och eventuellt tidigare erfarenheter av liknande uppdrag. Eftersom alla barn och ungdomar är olika behöver vi också olika typer av stödfamiljer, det är därför inget hinder om du till exempel har utflugna barn eller är ensamstående.

Som kontaktfamilj tar din familj emot ett barn eller en ungdom någon eller några dagar varje månad, som ett extra stöd. När barnet/ungdomen bor hos er deltar hen i kontaktfamiljens vardag, precis som vilken familjemedlem som helst.

Hur ofta sker träffarna?

Hur ofta och hur länge barnet bor hos dig beror på barnets behov men det kan röra sig om några dagar och nätter i månaden.

Vad hittar vi på?

Uppdraget handlar om att ge barnet stöd utifrån dess enskilda behov, till exempel ge barnet ett nytt nätverk eller rutiner alternativt bryta en negativ utveckling hos barnet. I det kan ingå att ge barnet stöd med till exempel läxläsning och fritidssysselsättningar. Det är viktigt att du lyssnar till barnets synpunkter och önskemål. Du behöver dessutom ha kontakt med socialtjänsten och ibland med barnets föräldrar. Som kontaktfamilj har du tystnadsplikt.

Hur länge är vi kontaktfamilj?

Uppdraget pågår så länge som barnet har behov av er som kontaktfamilj. Det kan alltså röra sig om några månader upp till flera år. Det är socialtjänsten som beslutar om uppdraget ska avslutas. Du kan också själv ta initiativ till att avsluta uppdraget.

Krav för att vara kontaktfamilj

Det finns inga specifika krav på dig som vill bli kontaktfamilj. Socialtjänsten gör en utredning och bedömer om du är lämplig för uppdraget. Vi tittar bland annat på:

• vilka som bor i hemmet och er livssituation
• dina personliga förutsättningar, egenskaper och omsorgsförmåga
• uppgifter från socialtjänstens register
• uppgifter från Polisens misstanke- och belastningsregister.

Om du och eventuell partner bedöms lämpliga kontaktar vi dig när det finns ett barn som du eller ni kan passa för.

Ersättning

Som kontaktfamilj får ni ett arvode som består av en ersättning för det arbete som ni utför och en omkostnadsdel som ska täcka utgifter för mat, aktiviteter med mera.

Ansökan

Ansök genom att skicka in en kort beskrivning av er själva, era intressen och eventuellt tidigare erfarenheter av liknande uppdrag. Eftersom alla barn och ungdomar är olika behöver vi också olika typer av stödfamiljer, det är därför inget hinder om du till exempel har utflugna barn eller är ensamstående.

Som jourhem tar du med kort varsel emot barn som behöver omedelbart skydd eller stöd för en kortare tid. Ett barn kan behöva bo i ett jourhem av olika skäl. Det kan bland annat handla om att barnets föräldrar brister i omsorgen eller att det finns missförhållanden i hemmet, som till exempel våld eller missbruk. Barn kan också behöva ett tillfälligt boende på grund sitt eget beteende, exempelvis kriminalitet. Även ensamkommande barn, som kommer till Sverige utan sina föräldrar kan behöva ett boende med kort varsel.

Det här gör du som jourhem

Som jourhemsförälder ska du se till att barnet får sina behov tillgodosedda under den tiden som det bor hos dig. Det är viktigt att du lyssnar till barnets synpunkter och önskemål. Socialtjänsten har huvudansvaret för att barnet har det bra hos dig och får den hjälp det behöver. Du har ansvar för den dagliga omsorgen vilket kan handla om att:

• bidra till att barnet får en bra vardag
• stödja barnet i dess skolgång, till exempel om barnet behöver byta skola
• bidra till att barnet får hälso- och sjukvård och tandvård
• stötta barnet i kontakten med familj och vänner.

Du har inte vårdnaden om barnet utan det har barnets föräldrar. Ensamkommande barn har en god man eller en särskilt förordnad vårdnadshavare med motsvarande ansvar. Det ansvaret kan till exempel handla om val av skola, eller samtycke om vaccinationer. Du har inte försörjningsskyldighet för barnet.

Hur länge är vi jourfamilj?

Placeringen av varje enskilt barn kan pågå från några dagar upp till sex månader. Däremot kan uppdraget som jourhem pågå under flera år. Du kan själv ta initiativ till att avsluta uppdraget. Uppdraget kan också avslutas om inte kommunen längre har behov av dig som jourhem eller bedömer att du inte längre är lämplig.

Placeringen kan vara frivillig eller under tvång

Det är socialtjänsten som beslutar om att barn ska placeras i ett annat hem. Socialtjänsten strävar efter att det ska göras på frivillig grund men ibland behöver beslutet tas mot barnets, vårdnadshavarnas eller den gode mannens vilja. I dessa fall görs det med stöd av en lag som kallas för LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). Unga personer mellan 18 och 20 år kan också vara placerade med stöd av den lagen. Barn kan placeras i jourhem, familjehem, hem för vård eller boende (HVB) eller i ett stödboende.

Krav för att vara jourhem

Socialtjänsten kommer att utreda dina och eventuell partners förutsättningar att ta emot ett barn i ditt hem. Utredningen omfattar intervjuer, hembesök och referenstagning.

I utredningen kan kommunen bland annat titta på

• vilka som bor i hemmet och er livssituation
• hur boendet och närmiljön ser ut
• dina personliga förutsättningar, egenskaper och omsorgsförmåga
• anledningen till att du vill ta emot ett barn
• vad de eventuella barn som redan bor i hemmet tycker om att ta emot ett barn
• din förmåga att hantera krisreaktioner hos barn
• din förmåga att hantera upprepade separationer från barn
• referenser från någon närstående eller kollega
• uppgifter från socialtjänstens register i de kommuner du bott i
• uppgifter från Polisens misstanke- eller belastningsregister.

Efter att du och eventuell partner godkänts som jourhem återstår en matchning. Då tittar vi på om du eller ni har förutsättningar att ta hand om just det barnet som behöver placeras.

Ersättning

Som jourhem får ni ett arvode som består av en ersättning för det arbete som ni utför och en omkostnadsdel som ska täcka utgifter för mat, aktiviteter med mera.

Ansökan

För att bli jourhem behöver vi göra en utredning. Utredningen innebär hembesök, intervjuer och kontroll i offentliga register. Välkommen att kontakta oss så berättar vi mer:

ifo.bou@nynashamn.se
08-520 680 00

Läs om Maries och Per-Olofs erfarenheter som jourhem

Som familjehem tar du emot barn som av olika anledningar inte kan bo hemma. Barnet kan bo en kortare eller längre tid hos dig. Anledningen till att ett barn behöver bo i ett annat hem än sitt egna kan bland annat vara att barnets föräldrar brister i omsorgen eller att det finns missförhållanden i hemmet, som till exempel våld eller missbruk. Barn kan också behöva ett nytt hem på grund av sitt eget beteende, exempelvis kriminalitet. Även ensamkommande barn, som kommer till Sverige utan sina föräldrar, kan behöva bo i ett familjehem. Socialtjänsten kan placera barn i jourhem, familjehem, hem för vård eller boende (HVB) eller stödboende. Familjehem kallades tidigare fosterhem.

Det här gör ett familjehem

Som familjehem är din uppgift bland annat att ge barnet daglig omsorg, en trygg tillvaro och en bra uppväxt. Att vara familjehem kan bland annat handla om att:

• bidra till att barnet har en bra vardag
• hjälpa barnet med skolgången, till exempel genom läxläsning och gå på föräldramöten
• bidra till att barnet får hälso- och sjukvård och tandvård
• stötta barnet i kontakten med familj och vänner
• samarbeta med barnets föräldrar om både vardagliga saker och större saker som till exempel skolval
• informera socialtjänsten om hur barnet har det.

Det är viktigt att du lyssnar till barnets synpunkter och önskemål. Socialtjänsten har huvudansvaret för att barnet har det bra hos dig och får den hjälp hen behöver.

Du har inte vårdnaden

Du har inte vårdnaden om barnet utan det har barnets föräldrar. Ensamkommande barn har en god man eller en särskilt förordnad vårdnadshavare med motsvarande ansvar. Det ansvaret kan till exempel handla om val av skola, eller samtycke till vaccinationer. Du har inte försörjningsskyldighet för barnet.

Som familjehemsförälder har du oftast inte tystnadsplikt. Däremot är det viktigt att du som familjehem kan hantera känslig information om barnet eller dess nätverk på ett ansvarsfullt sätt och inte för vidare information i onödan.

Placeringen kan vara frivillig eller under tvång

Det är socialtjänsten eller en domstol som beslutar om att barn ska placeras i ett annat hem. Socialtjänsten strävar efter att det ska göras på frivillig grund men ibland behöver beslutet tas mot barnets, vårdnadshavarnas eller den gode mannens vilja. I dessa fall görs det med stöd av en lag som kallas för LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). Unga personer mellan 18 och 20 år kan också vara placerade med stöd av den lagen.

Krav för att vara familjehem

Socialtjänsten utreder dina och eventuell partners förutsättningar att ta emot ett barn i ditt hem. Utredningen omfattar intervjuer, hembesök och referenstagning. I utredningen tittar vi bland annat på:

• vilka som bor i hemmet och er livssituation
• hur boendet och närmiljön ser ut
• dina personliga förutsättningar, egenskaper och omsorgsförmåga
• anledningen till att du vill ta emot ett barn
• vad de eventuella barn som redan bor i hemmet tycker om att ta emot ett barn
• referenser från någon närstående eller kollega
• uppgifter från socialtjänstens register i de kommuner du bott i
• uppgifter från Polisens misstanke- och belastningsregister.

Om du och eventuell partner bedöms lämpliga återstår en matchning. Då tittar vi på om du eller ni har förutsättningar att ta hand om just det barnet som socialtjänsten behöver placera.

Stöd

När du har uppdrag som familjehem hos oss får du ett individuellt anpaasat stöd av kommunens familjehemssekretereare. Våra familjehem får även grupphandledning och utbildning inför att de får sitt första uppdrag.

Ersättning

Som familjehem får ni ett arvode som består av en ersättning för det arbete som ni utför och en omkostnadsdel som ska täcka utgifter för mat, aktiviteter med mera.

Ansökan

För att bli familjehem behöver vi göra en utredning. Utredningen innebär hembesök, intervjuer och kontroll i offentliga register. Välkommen att kontakta oss så berättar vi mer:

ifo.bou@nynashamn.se
08-520 680 00

Läs om Johan och Cecilias erfarenheter att vara familjehem.

Som god man för ett ensamkommande barn har du samma ansvar som en förälder, men barnet bor inte hos dig. För att barnet ska få sina behov tillgodosedda behöver du som god man ansvara för vissa uppgifter som föräldrar annars gör. Du bestämmer över barnets rättsliga, ekonomiska och personliga frågor. I ditt uppdrag ingår att ha regelbunden kontakt med barnet och lyssna till barnets synpunkter och önskemål. Exakt vilka uppgifter och hur omfattande uppdraget blir beror på barnets behov, ålder och boendesituation. Barnet kan bo i ett jourhem, familjehem, hem för vård eller boende (HVB) eller stödboende.

I Nynäshamns kommun är det Södertörns överförmyndarnämnd som utser gode män. Läs mer och anmäl ditt intresse på deras webbplats.

Som särskilt förordnad vårdnadshavare för ett barn tar du över föräldrarnas ansvar men barnet bor inte alltid hos dig. En vårdnadshavare ska se till att barnets behov blir tillgodosedda och är juridiskt ansvarig för barnet. Vanligtvis är det barnets föräldrar som är vårdnadshavare, men det kan uppstå situationer då någon annan behöver ta över vårdnadsansvaret.

I Nynäshamns kommun är det Södertörns överförmyndarnämnd som utser särskilt förordnade vårdnadshavare. Läs mer och anmäl ditt intresse på deras webbplats.

Som avlösare är du timanställd och avlastar föräldrar till ett barn eller ungdom med funktionsnedsättning i deras eget hem. Tillsammans med barnet hittar du på saker som får det att känna sig sedd och trygg.

Som ledsagare stöttar du en person med funktionsnedsättning vid olika aktiviteter utanför personens hem. Aktiviteterna kan vara promenader, träning, shopping, fotboll eller annat.