Ikon för funktionen lyssna på webbplatsen

Jätteloka

Jättelokan sprider sig lätt och dess giftiga växtsaft kan ge brännskador. Det är därför mycket viktigt att bekämpa den. Om jättelokan växer på din mark är det du som ansvarar för bekämpningen.

Kan ge brännskador

Jättelokans växtsaft innehåller furokumariner som påverkar hudens känslighet för solljus. När hud som kommit i kontakt med växtsaft från jättelokan utsätts för solljus eller ultraviolett ljus uppstår symptom som liknar en brännskada. Man kan få kraftig hudirritation, rodnad och blåsor som gör ont och som tar lång tid att läka. Ämnet finns i hela växten och det kan räcka med att bara röra vid blomman helt lätt för att få saften på sig.

Om du har blivit bränd

Se information från Vårdguiden under rubriken Länkar.

Jätteloka

Så känner du igen jättelokan

Jättelokan påminner om en gigantisk kirskål och kan bli mellan 1,5-3 meter hög. I toppen finns ofta flera blommor på en egen stjälk. Blommorna är vita och kan bli upp till en halv meter i diameter. Blomstjälken är 5-10 centimeter tjock och ihålig. Bladen vid basen av blomstjälken är meterlånga och lika breda. De har två par fria småblad som är dubbelt tandade. Jättelokans blad upplevs som mycket flikiga.

Så tar du bort jättelokan

Varje markägare är ansvarig för att ta bort jättelokan på sin mark. För att bekämpningen ska vara framgångsrik måste alla drabbade markägare inom ett område ta bort de jättelokor som upptäckts. Att ta bort en växt här och där gör att den garanterat kommer tillbaka.

För bästa resultat bör jättelokan tas bort under flera år. Det enklaste sättet att få bort växten är att tidigt på våren gräva upp de späda bladen. Ett sätt som är effektivt men långsamt är att ta bort blomstängeln när den är som finast. Den får inte hunnit bilda sina frön. Eftersom jättelokan bara blommar en enda gång så kommer växterna att försvinna successivt (steg för steg). Ett annat sätt är naturligtvis att gräva upp hela växten när den upptäcks, oavsett tid på året, och bränna den. Men risken finns att man kommer i kontakt med växten vid grävandet. Var försiktig och använd skyddande kläder.

Rapportera jätteloka på kommunal mark

Nynäshamns kommun bekämpar de bestånd som finns på kommunens mark i områden där många människor vistas, speciellt barn. Rapportera gärna om du hittar jätteloka i närheten av exempelvis kommunala lekplatser eller badplatser, se uppgifter under Kontakt. Du kan även lägga in dina fynd av jätteloka i Artportalen som finns under Länkar.

Markägare ansvarar för bekämpningen

Den som äger eller sköter marken som jättelokan växer på är ansvarig för att jättelokan bekämpas där. Här är exempel på markägare och den mark som de är ansvariga för.

  • Privata markägare – sin egen mark
  • Nynäshamns kommun – kommunal mark
  • Trafikverket – mark vid järnväg och allmän väg
  • Ägare tillhörande samfällighet – mark som ägs gemensamt av samfälligheten.

Fakta om jättelokan

Jättelokan, Heracleum mantegazzianum, infördes till Sverige på 1800-talet som prydnadsväxt. Den kallas även björnloka, björnfloka och jättefloka. Det är en främmande art som etablerat sig i Sverige. Växten är mycket konkurrenskraftig och sprider sig snabbt. Den tränger ut annan växtlighet genom sina höga, täta bestånd och kan vara ett hot mot den biologiska mångfalden. Jättelokans frön kan överleva mycket länge i marken. Även om själva växten avlägsnas kan det finnas frön som kan gro då förhållandena blir de rätta.

Sidan granskad 2018-03-13
Sidansvarig: Hanna Lilja

Nynäshamns kommun 

Bild för besökadress

Stadshusplatsen 1

Bild för postadress

149 81 Nynäshamn

Nynäshamns kommun
Stadshusplatsen 1
149 81 Nynäshamn

växel 08-520 680 00
fax 08-520 140 08

kommunstyrelsen@nynashamn.se

Journummer
Hitta hitlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Om webbplatsen

twitterfrågeln i blått

Följ oss på Twitter @Nynashamnkommunlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Logotyp för RSS
Kommunens logotyp