Ikon för funktionen lyssna på webbplatsen

Kursbeskrivning för gymnasiala kurser

Kursbeskrivning utbud gymnasiala kurser

Här nedan kan du läsa utförligt kursinnehåll i respektive kurs på gymnasial nivå. Under Dokument - här till höger - finns kursbeskrivningen som utskrivbar version.

Engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i ett globaliserat studie- och arbetsliv. Kunskaper i engelska kan dessutom ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva.

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

 
  1. Förståelse av talad och skriven engelska samt förmåga att tolka innehållet.
  2. Förmåga att formulera sig och kommunicera på engelska i tal och skrift.
  3. Förmåga att använda språkliga strategier i olika sammanhang.
  4. Förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och situationer.
  5. Förmåga att diskutera och reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.

Kurser i ämnet

  • Engelska 5, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande.
  • Engelska 6, 100 poäng, som bygger på kursen engelska 5.
  • Engelska 7, 100 poäng, som bygger på kursen engelska 6.


Uppdaterat 2016-07-06

Entreprenörskap

Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier, modeller och metoder från dessa områden behandlar ämnet företagsamhet i sociala, vetenskapliga, kulturella eller ekonomiska sammanhang.

Undervisningen i ämnet entreprenörskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Förståelse av vad entreprenörskapet innebär för individer, organisationer, företag och samhällen.
  2. Förmåga att omvandla idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter för att starta ett projekt eller fiktivt företag.
  3. Förmåga att genomföra ett projekt eller driva ett fiktivt företag.
  4. Förmåga att avsluta och utvärdera ett projekt eller fiktivt företag.
  5. Kunskaper om hur idéer och produkter skyddas genom lagar och andra bestämmelser.
  6. Förmåga att använda företagsekonomiska metoder.

Kurser i ämnet

  • Entreprenörskap, 100 poäng.

 

Uppdaterat 2016-07-06

Företagsekonomi

Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation, redovisning och kalkylering. Ämnet omfattar även entreprenörskap, som inbegriper metoder och förhållningssätt för att kunna starta, driva och vidareutveckla verksamheter.

Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Kunskaper om företagens roll i samhällsutvecklingen, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv. Förmåga att reflektera över företagens ansvar för en hållbar utveckling samt över demokratiska värderingar, etik och genus i samband med ekonomiskt beslutsfattande.
  2. Kunskaper om olika typer av företag samt deras villkor i form av lagar och andra bestämmelser och andra förutsättningar som påverkar företagens verksamhet.
  3. Kunskaper om hur man startar och driver företag och hur olika funktioner inom företagen samverkar för att förverkliga en affärsidé.
  4. Kunskaper om företagsekonomiska begrepp, metoder, teorier och modeller samt förmåga att använda dessa.
  5. Förmåga att med källkritisk medvetenhet identifiera och analysera företagsekonomiska frågeställningar samt att reflektera över resultatet.
  6. Förmåga att leda processer samt att omvandla idéer och teoretiska kunskaper till praktiska och målinriktade aktiviteter. Förmåga att utvärdera arbetsprocesser och resultat.
  7. Förmåga att använda relevant teknik som ett redskap för kommunikation, beräkning, informationssökning, presentation och dokumentation i företagsekonomiska sammanhang.

Kurser i ämnet

  • Företagsekonomi 1, 100 poäng. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen redovisning 1.
  • Företagsekonomi 2, 100 poäng, som bygger på kursen företagsekonomi 1. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen redovisning 1.
  • Företagsekonomi – specialisering, 100 poäng, som bygger på kursen företagsekonomi 2. Kursen kan läsas flera gånger med olika innehåll.
  • Entreprenörskap och företagande, 100 poäng, som bygger på kursen företagsekonomi 1 eller kursen entreprenörskap.
  • Marknadsföring, 100 poäng, som bygger på kursen företagsekonomi 1 eller kursen entreprenörskap och företagande.
  • Redovisning 1, 100 poäng. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen företagsekonomi 1 och kursen företagsekonomi 2.
  • Redovisning 2, 100 poäng, som bygger på kursen företagsekonomi 2 eller kursen redovisning 1.


Uppdaterat 2016-07-06

Gerontologi och geriatrik

Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen ålder till dess att hon dör. Geriatrik definieras som läran om orsaker, symtom, diagnos och behandling av sjukdomar hos äldre. Ämnet gerontologi och geriatrik behandlar vård och omsorg om den äldre individen utifrån en helhetssyn.

Undervisningen i ämnet gerontologi och geriatrik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Kunskaper om det normala åldrandet hos kvinnor och män och om den åldrande människans behov samt om samhällets attityder till åldrandet.
  2. Kunskaper om geriatriska och äldrepsykiatriska tillstånd och om läkemedelsanvändning hos äldre.
  3. Förmåga att utföra vård- och omsorgsarbete, prevention, behandling och rehabilitering samt funktionsbevarande omsorg vid geriatriska och äldrepsykiatriska tillstånd.
  4. Kunskaper om äldres och demenssjukas levnadsförhållanden och behov, förmåga att uppfatta, bedöma och åtgärda brister i dessa levnadsförhållanden samt att stödja individen för en ökad livskvalitet.
  5. Kunskaper om kostens och måltidssituationens betydelse och om vikten av fysisk aktivitet vid åldrande och sjukdom samt förmåga att omsätta kunskaperna i praktik.
  6. Förmåga att kommunicera med människor med geriatriska och äldrepsykiatriska tillstånd samt att använda språket som ett pedagogiskt redskap.
  7. Förmåga att på ett etiskt, pedagogiskt och empatiskt sätt samarbeta med vårdtagare och närstående.
  8. Kunskaper om frivilligorganisationers arbete och om lagar och andra bestämmelser inom vård och omsorg.

Kurser i ämnet

  • Vård och omsorg vid demenssjukdom, 100 poäng, som bygger på kursen vård- och omsorg 2. Ingår i gymnasial yrkesutbildning till undersköterska. Kan även läsas som fristående kurs.

  • Äldres hälsa och livskvalitet, 200 poäng, som bygger på kursen vård- och omsorg 2. Ingår i gymnasial yrkesutbildning till undersköterska. Kan även läsas som fristående kurs.
 

Uppdaterat 2016-07-06

Historia

Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl handlingar och händelser i det förflutna som nutida tolkningar av dessa.

Undervisning i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.
  2. Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.
  3. Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.
  4. Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer.
  5. Förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder.

Kurser i ämnet

  • Historia 1a1, 50 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen historia 1b.
  • Historia 1a2, 50 poäng, som bygger på kursen historia 1a1. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen historia 1b.
  • Historia 1b, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen historia 1a1 eller kursen historia 1a2.
  • Historia 2a, 100 poäng, som bygger på kursen historia 1a2 eller kursen historia 1b. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen historia 2b – kultur.
  • Historia 2b – kultur, 100 poäng, som bygger på kursen historia 1a2 eller kursen historia 1b. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen historia 2a.
  • Historia 3, 100 poäng, som bygger på kursen historia 2a eller kursen historia 2b – kultur.


Uppdaterat 2016-07-05

Hälsa

Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, grupp- och samhällsperspektiv. Ämnet utgår från ett helhetsperspektiv på människan som biologisk, psykisk och social varelse.

Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Kunskaper om människors hälsa samt om hälsorelaterade levnadsvanor och livsvillkor och vilka konsekvenser de får för hälsan.
  2. Kunskaper om folkhälsoarbete och olika former av hälsofrämjande metoder och aktiviteter samt deras hälsoeffekter.
  3. Kunskaper om ergonomi samt förmåga att ergonomiskt anpassa sina rörelser till olika situationer och att bedöma hur miljöer kan anpassas till människan.
  4. Förmåga att använda begrepp och teorier inom hälsoområdet.
  5. Kunskaper om lagar och andra bestämmelser som styr hälsoarbetet samt förmåga att arbeta utifrån dessa.
  6. Förmåga att arbeta med hänsyn till arbetsmiljö och säkerhet samt på ett yrkesetiskt sätt.
  7. Färdigheter i att planera, genomföra, dokumentera och utvärdera olika former av hälsofrämjande arbete, metoder och aktiviteter samt undersökningar på individ-, grupp- och samhällsnivå.
  8. Förmåga att diskutera egna och andras attityder till och värderingar av hälsa och hälsofrämjande arbete.
  9. Förmåga att kommunicera, samarbeta och samverka för att möta och pedagogiskt leda människor i olika situationer.

Kurser i ämnet

  • Ergonomi, 100 poäng.
  • Hälsopedagogik, 100 poäng. Ingår i gymnasial yrkesutbildning till undersköterska. Kan även läsas som fristående kurs.
  • Kost och hälsa, 100 poäng. Sommarkurs 2016.
  • Mental träning, 100 poäng.


Uppdaterat 2016-07-06

Hälsovård

Ämnet hälsovård är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, medicin, vårdvetenskap och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa, förebyggande och hälsovårdande arbete samt vanligt förekommande barn- och folksjukdomar. Ämnet utgår från ett helhetsperspektiv på människan som biologisk, psykisk och social varelse.

Undervisningen i ämnet hälsovård ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Kunskaper om hälsa samt om förebyggande och hälsovårdande arbete.
  2. Kunskaper om sambanden mellan livsstil, livsvillkor och hälsa samt välbefinnande.
  3. Kunskaper om barn- och folksjukdomar.
  4. Kunskaper om barnhälsovården samt om preventivt arbete för att främja barns hälsa och välbefinnande.
  5. Förmåga att använda begrepp och teorier inom verksamhetsområdet.
  6. Kunskaper om lagar och andra bestämmelser inom verksamhetsområdet samt förmåga att arbeta utifrån dessa.
  7. Förmåga att planera, genomföra, dokumentera och utvärdera olika former av hälsoarbete.
  8. Förmåga att diskutera egna och andras attityder till och värderingar av hälsa och hälsoarbete.
  9. Förmåga att kommunicera, samarbeta och samverka med människor i olika situationer på ett yrkesetiskt sätt.

Kurser i ämnet

  • Barnhälsovård, 100 poäng.
  • Friskvård och hälsa, 100 poäng. Ingår i gymnasial yrkesutbildning till undersköterska. Kan även läsas som fristående kurs.
  • Komplementärmedicin, 100 poäng.
  • Kost, måltid och munhälsa, 100 poäng.



Uppdaterat 2016-07-06

Information och kommunikation

Ämnet information och kommunikation behandlar såväl verbal som ickeverbal kommunikation i yrkessammanhang samt hur sociala medier används. Det handlar om hur man utformar dokument och effektivt behandlar information och texter.

Undervisningen i ämnet information och kommunikation ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Kunskaper om hur människor kommunicerar, både verbalt och ickeverbalt.
  2. Förmåga att planera, organisera och utföra informations- och kommunikationsuppgifter med hjälp av olika programvaror.
  3. Förmåga att använda modern teknik, material, redskap och arbetsmetoder.
  4. Förmåga att söka, värdera och kritiskt granska information.
  5. Förmåga att muntligt och skriftligt presentera information.
  6. Kunskaper om lagar och andra bestämmelser inom området.
  7. Förmåga att arbeta på ett ergonomiskt, säkert och miljöanpassat sätt.
  8. Förmåga att utvärdera sitt arbete och resultat.
  9. Förmåga att samverka med andra och kommunicera både internt och externt.

Kurser i ämnet

  • Information och kommunikation 1, 100 poäng.
  • Information och kommunikation 2, 100 poäng, som bygger på kursen information och kommunikation 1.
  • Intern och extern kommunikation, 100 poäng, som bygger på kursen information och kommunikation 1.
  • Programhantering, 100 poäng, som bygger på kursen information och kommunikation 1.


Uppdaterat 2016-07-06

Ledarskap och organisation

Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier och modeller från dessa områden behandlar ämnet frågor om ledarskap och organisation i olika typer av verksamheter och ur såväl ekonomiska som sociala och etiska aspekter.

Undervisningen i ämnet ledarskap och organisation ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Kunskaper om begrepp, teorier och modeller inom området ledarskap och organisation samt förmåga att använda dessa.
  2. Kunskaper om hur individer och grupper fungerar samt om kommunikation, samverkan, konflikthantering och motivation inom en målstyrd verksamhet.
  3. Kunskaper om olika former av ledarskap.
  4. Kunskaper om olika organisationsformer och deras användbarhet i olika sammanhang.
  5. Kunskaper om hur organisationskulturer bildas och deras inverkan på ledarskap, medarbetare och resultat inom en verksamhet.
  6. Förmåga att identifiera och diskutera frågor om ledarskap och organisation ur olika synvinklar.
  7. Förmåga att leda och organisera en verksamhet.

 Kurser i ämnet

  • Ledarskap och organisation, 100 poäng.


Uppdaterat 2016-07-06

Matematik

Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Kommunikation med hjälp av matematikens språk är likartad över hela världen. I takt med att informationstekniken utvecklas används matematiken i alltmer komplexa situationer. Matematik är även ett verktyg inom vetenskap och för olika yrken. Ytterst handlar matematiken om att upptäcka mönster och formulera generella samband.

Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmåga att:

  1. använda och beskriva innebörden av matematiska begrepp samt samband mellan begreppen.
  2. hantera procedurer och lösa uppgifter av standardkaraktär utan och med verktyg.
  3. formulera, analysera och lösa matematiska problem samt värdera valda strategier, metoder och resultat.
  4. tolka en realistisk situation och utforma en matematisk modell samt använda och utvärdera en modells egenskaper och begränsningar.
  5. följa, föra och bedöma matematiska resonemang.
  6. kommunicera matematiska tankegångar muntligt, skriftligt och i handling.
  7. relatera matematiken till dess betydelse och användning inom andra ämnen, i ett yrkesmässigt, samhälleligt och historiskt sammanhang.

 Kurser i ämnet

  • Matematik 1a, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 1b eller 1c. Kursen ska ingå i samtliga yrkesprogram.
  • Matematik 1b, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 1a eller 1c. Kursen ska ingå i ekonomiprogrammet, estetiska programmet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet.
  • Matematik 1c, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 1a eller 1b. Kursen ska ingå i naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet.
  • Matematik 2a, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 1a, 1b eller 1c. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 2b eller 2c.
  • Matematik 2b, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 1a, 1b eller 1c. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 2a eller 2c.
  • Matematik 2c, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 1a, 1b eller 1c. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 2a eller 2b.
  • Matematik 3b, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 2a, 2b eller 2c. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 3c.
  • Matematik 3c, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 2a, 2b eller 2c. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen matematik 3b.
  • Matematik 4, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 3b
    eller 3c.
  • Matematik 5, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 4.


Uppdaterat 2016-07-06

Medicin

Ämnet medicin grundar sig huvudsakligen på de medicinska kunskapsområdena anatomi, fysiologi, mikrobiologi, farmakologi, patologi och geriatrik men i ämnet finns också inslag av vårdvetenskap. Ämnet behandlar människans fysiska uppbyggnad och funktion vid hälsa och ohälsa.

Undervisningen i ämnet medicin ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Kunskaper om hur människokroppen är uppbyggd och fungerar samt kunskaper om människans normala fysiska utveckling genom livet.
  2. Kunskaper om sjukdomar samt förmåga att uppfatta symtom på sjukdom.
  3. Kunskaper om läkemedel och läkemedelsanvändning samt om lagar och andra bestämmelser.
  4. Kunskaper om mikroorganismer och deras spridningsvägar samt kroppens försvarssystem.
  5. Förmåga att ge första hjälpen och hjärt-lungräddning. Kunskaper om samhällets hjälpinsatser vid krig och katastrofer samt kunskaper om brandsäkerhetsarbete.
  6. Förmåga att använda medicinsk terminologi.

Kurser i ämnet

  • Medicin 1, 150 poäng. Ingår i gymnasial yrkesutbildning till undersköterska. Kan även läsas som fristående kurs.
  • Medicin 2, 100 poäng, som bygger på kursen medicin 1.


Uppdaterat 2016-07-06

Människan

Ämnet människan är till sin karaktär tvärvetenskapligt med innehåll från filosofi, sociologi, vårdvetenskap, religionskunskap och samhällskunskap. Det behandlar de kulturella, etiska och sociala mönster som präglar människans liv.

Undervisningen i ämnet människan ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Kunskaper om olika kulturer och livsåskådningar samt om hur människor påverkas av sin kultur.
  2. Kunskaper om vård och omsorg i ett internationellt perspektiv.
  3. Kunskaper om den betydelse normer, värderingar och ideal har inom vård och omsorg.
  4. Kunskaper om etiska begrepp och riktlinjer samt om värdekonflikter inom verksamhetsområdet.
  5. Förmåga att uppfatta, tolka och värdera etiska och existentiella frågor.
  6. Förmåga att kommunicera med och bemöta människor i olika sociala och kulturella sammanhang.

Kurser i ämnet

  • Etik och människans livsvillkor, 100 poäng. Ingår i gymnasial yrkesutbildning till undersköterska. Kan även läsas som fristående kurs.
  • Internationellt arbete, 100 poäng, som bygger på kursen etik och människans livsvillkor och kursen vård och omsorgsarbete 2. Sommarkurs 2016.


Uppdaterat 2016-07-06

Naturguidning

Ämnet naturguidning behandlar hur olika natur- och kulturmiljöer kan användas för rekreation, naturupplevelser och aktiviteter av skilda slag. Intresset för att få handledning och guidning i samband med vistelse i naturen och besök i parker och trädgårdar ökar. Nya verksamhetsområden växer fram och kunskaper inom ämnet ger möjligheter till utveckling och arbetstillfällen. En kombination av kunskaper om naturen, om växter och djur, friluftsliv, ledarskap och turism är en förutsättning för arbete med naturguidning i olika sammanhang. I ämnet behandlas också hur redskap och utrustning används för olika aktiviteter.

Undervisningen i ämnet naturguidning ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Förmåga att organisera, planera och genomföra aktiviteter och naturguidningar.
  2. Förmåga att välja, använda, vårda och underhålla redskap och utrustning för olika aktiviteter.
  3. Kunskaper om olycksrisker och säkerhetsåtgärder samt förmåga att vidta åtgärder vid olycksfall och tillbud.
  4. Kunskaper om lagar och andra bestämmelser som gäller för olika natur- och kulturmiljöer.
  5. Förmåga att informera om växter, djur och natur samt att handleda andra till rikare upplevelser i natur- och kulturmiljöer.

Kurser i ämnet

  • Guidning i naturbruksmiljöer, 100 poäng. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen naturguidning 1.
  • Naturguidning 1, 100 poäng. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen guidning i naturbruksmiljöer. Ingår i gymnasial yrkesutbildning till barnskötare. Kan även läsas som fristående kurs.
  • Naturguidning 2, 200 poäng, som bygger på kursen naturguidning 1


Uppdaterat 2016-07-05

Naturkunskap

Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som har vuxit fram där naturvetenskap möter samhällsvetenskap.

Undervisningen i ämnet naturkunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Förmåga att använda kunskaper om naturvetenskap för att diskutera, göra ställningstaganden och formulera olika handlingsalternativ.
  2. Kunskaper om naturvetenskapens roll i aktuella samhällsfrågor och i förhållande till hållbar utveckling.
  3. Kunskaper om olika livsstilars konsekvenser såväl för den egna hälsan som för folkhälsan och miljön.
  4. Kunskaper om människokroppens uppbyggnad och funktion samt dess växelverkan med omgivningen.
  5. Kunskaper om hur naturvetenskap organiseras samt hur den kan granskas kritiskt och användas för kritisk granskning.
  6. Kunskaper om de naturvetenskapliga teoriernas betydelse för samhällens framväxt och för människans världsbild.

Kurser i ämnet

  • Naturkunskap 1a1, 50 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen naturkunskap 1b. Ges via extern utbildningsanordnare.
  • Naturkunskap 1a2, 50 poäng, som bygger på naturkunskap 1a1. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen naturkunskap 1b. Ges via extern utbildningsanordnare.
  • Naturkunskap 1b, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen naturkunskap 1a1 eller kursen naturkunskap 1a2. Ges via extern utbildningsanordnare.
  • Naturkunskap 2, 100 poäng, som bygger på kursen naturkunskap 1a2 eller kursen naturkunskap 1b. Ges via extern utbildningsanordnare.


Uppdaterat 2016-07-06

Pedagogik

Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar utgångspunkt i vetenskapen om människors liv och lärande i olika miljöer och fokuserar mötet mellan människor utifrån individ-, grupp- och ledarperspektiv.

Undervisningen i ämnet pedagogik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Kunskaper om människors lärande, liv och växande och om olika villkor för det samt om sociala och pedagogiska sammanhang.
  2. Förmåga att använda pedagogiska begrepp, teorier och teoretiska perspektiv.
  3. Färdigheter i att kritiskt använda information från olika källor.
  4. Färdigheter i att planera, genomföra, dokumentera och utvärdera aktiviteter för att stödja och stimulera människors lärande och deltagande i olika situationer.
  5. Förmåga att kommunicera, samarbeta och samverka för att möta och pedagogiskt leda människor i olika situationer.
  6. Förmåga att diskutera sin egen och andras syn på kunskap och lärande samt diskutera handlingar i sociala och pedagogiska sammanhang.

Kurser i ämnet

  • Aktivitetsledarskap, 100 poäng. Kursen kan läsas flera gånger med olika innehåll. Ingår i gymnasial yrkesutbildning till barnskötare. Kan även läsas som fristående kurs.
  • Kommunikation, 100 poäng. Ingår i gymnasial yrkesutbildning till barnskötare och elevassistent. Kan även läsas som fristående kurs.
  • Lärande och utveckling, 100 poäng. Ingår i gymnasial yrkesutbildning till barnskötare och elevassistent. Kan även läsas som fristående kurs.
  • Människors miljöer, 100 poäng. Ingår i gymnasial yrkesutbildning till barnskötare och elevassistent. Kan även läsas som fristående kurs.
  • Barns lärande och växande, 100 poäng, som bygger på kursen lärande och utveckling och kursen människors miljöer. Ingår i gymnasial yrkesutbildning till barnskötare och elevassistent. Kan även läsas som fristående kurs.
  • Pedagogiska teorier och praktiker, 100 poäng, som bygger på kursen pedagogiskt arbete. Ingår i gymnasial yrkesutbildning till elevassistent. Kan även läsas som fristående kurs.
  • Pedagogiskt ledarskap, 100 poäng. Ingår i gymnasial yrkesutbildning till barnskötare och elevassistent. Kan även läsas som fristående kurs.


Uppdaterat 2016-07-05

Pedagogiskt arbete

Ämnet pedagogiskt arbete har sin grund i pedagogik och didaktik med tydligt fokus på lärandets praktik och tar sin utgångspunkt i den pedagogiska yrkesverksamhetens teori och praktik. Det behandlar arbetsuppgifter och yrkesroller samt verksamheternas roll i samhället.

Undervisningen i ämnet pedagogiskt arbete ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Kunskaper om pedagogiska verksamheter och aktiviteter.
  2. Kunskaper om lek och skapande verksamheters betydelse för människors lärande och växande.
  3. Förmåga att använda centrala begrepp och teorier inom kunskapsområdet.
  4. Färdigheter i att kritiskt använda information från olika källor.
  5. Förmåga att arbeta utifrån lagar och andra bestämmelser som styr pedagogiska verksamheter.
  6. Färdigheter i att planera, genomföra, dokumentera och utvärdera aktiviteter för att stödja och stimulera människors lärande och deltagande i olika situationer.
  7. Förmåga att kommunicera, samarbeta och samverka för att möta och pedagogiskt leda människor i olika situationer.
  8. Förmåga att diskutera egna och andras attityder samt diskutera handlingar i pedagogiska sammanhang.

Kurser i ämnet

  • Dramapedagogik, 100 poäng.
  • Pedagogiskt arbete, 200 poäng, som bygger på kursen lärande och utveckling och kursen människors miljöer. Ingår i gymnasial yrkesutbildning till barnskötare och elevassistent. Kan även läsas som fristående kurs.
  • Skapande verksamhet, 100 poäng.


Uppdaterat 2016-07-05

Pedagogik i vård och omsorg

Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom hälso- och sjukvård och socialtjänst samt mötet och relationen mellan patienter och brukare och personal.

Undervisningen i ämnet pedagogik i vård och omsorg ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Kunskaper om utanförskapets orsaker och konsekvenser.
  2. Kunskaper om socialpedagogiska insatser, arbetssätt och metoder.
  3. Kunskaper om vad som påverkar relationen mellan patienter och brukare och personal.
  4. Kunskaper om handledning och dess kunskapsutvecklande process inom vård och omsorg.
  5. Kunskaper om relevanta begrepp och teorier.
  6. Förmåga att planera och genomföra uppgifter inom området.
  7. Förmåga att kommunicera med andra utifrån deras förutsättningar samt att uppfatta och tolka vilka behov patienter och brukare, närstående och personal har.
  8. Förmåga att utvärdera och dokumentera sitt arbete och resultat.
  9. Kunskaper om kvalitetsarbetets betydelse inom vård och omsorg.

Kurser i ämnet

  • Socialpedagogik, 100 poäng. Ingår i gymnasial yrkesutbildning till undersköterska. Kan även läsas som fristående kurs.
  • Vårdpedagogik och handledning, 100 poäng. Ingår i gymnasial yrkesutbildning till undersköterska. Kan även läsas som fristående kurs.


Uppdaterat 2016-07-06

Psykologi

Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv.

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Kunskaper om den psykologiska vetenskapens framväxt och utveckling. Förståelse av relationen mellan psykologins utveckling och samhällsutvecklingen.
  2. Kunskaper om mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv samt förmåga att relatera dessa kunskaper till egna erfarenheter.
  3. Förmåga att kritiskt granska, jämföra och reflektera över olika psykologiska perspektivs styrkor och svagheter.
  4. Kunskaper om arvets och miljöns betydelse för individens psykologiska utveckling, livsvillkor och hälsa.
  5. Kunskaper om mänskliga beteenden, värderingar och föreställningar i olika sociala sammanhang.
  6. Förmåga att använda och värdera olika psykologiska teorier och modeller.

Kurser i ämnet

  • Psykologi 1, 50 poäng. Ingår i gymnasial yrkesutbildning till undersköterska. Kan även läsas som fristående kurs.
  • Psykologi 2a, 50 poäng, som bygger på kursen psykologi 1.
  • Psykologi 2b, 50 poäng, som bygger på kursen psykologi 1.

Uppdaterat 2016-07-06

Psykiatri

Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar.

Undervisningen i ämnet psykiatri ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Kunskaper om lagar och andra bestämmelser som styr verksamhetsområdet samt förmåga att arbeta efter dessa i praktisk verksamhet.
  2. Kunskaper om den historiska utvecklingen inom verksamhetsområdet samt om betydelsen av evidensbaserad kunskap.
  3. Kunskaper om rättspsykiatrins samhällsskyddande verksamhet samt förmåga att se människan bakom brottet i arbetet med att återanpassa patienten till ett liv i frihet.
  4. Kunskaper om orsaker till att psykisk ohälsa uppstår samt faktorer som påverkar psykisk hälsa och ohälsa.
  5. Kunskaper om olika psykiska funktionsnedsättningar samt förmåga att tillämpa dessa kunskaper i praktisk verksamhet.
  6. Kunskaper om omvårdnads- och omsorgsprocessens olika steg och innehåll vid olika psykiska funktionsnedsättningar samt förmåga att tillämpa dessa kunskaper i praktisk verksamhet.
  7. Kunskaper om den samhällsbaserade psykiatrins olika stödåtgärder i arbetet med patienter och brukare som är i behov av återhämtning.
  8. Förmåga att möta och kommunicera med patienter, brukare och närstående på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt samt förmåga att reflektera över sitt eget förhållningssätt i mötet med dem.
  9. Förmåga att med kreativitet och initiativförmåga medverka i vårdens, omsorgens och omvårdnadens förbättrings- och kvalitetsarbete utifrån evidensbaserad kunskap.
  10. Kunskaper om hur ett väl utvecklat samarbete med olika huvudmän, yrkesgrupper och närstående påverkar patienters och brukares återhämtning positivt.

Kurser i ämnet

  • Psykiatri 1, 100 poäng. Ingår i gymnasial yrkesutbildning till undersköterska. Kan även läsas som fristående kurs.
  • Psykiatri 2, 200 poäng, som bygger på kursen psykiatri 1.
  • Rättspsykiatri, 100 poäng, som bygger på kursen psykiatri 2.
  • Samhällsbaserad psykiatri, 100 poäng, som bygger på kursen
    psykiatri 2.


Uppdaterat 2016-07-06

Religionskunskap

Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer till uttryck i ord och handling samt hur människor formulerar och förhåller sig till etiska och existentiella frågor. I ämnet behandlas trons och etikens betydelse för individers upplevelse av mening och tillhörighet.

Undervisningen i ämnet religionskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Förmåga att analysera religioner och livsåskådningar utifrån olika tolkningar och perspektiv.
  2. Kunskaper om människors identitet i relation till religioner och livsåskådningar.
  3. Kunskaper om olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap samt förmåga att analysera dessa.
  4. Förmåga att använda etiska begrepp, teorier och modeller.
  5. Förmåga att undersöka och analysera etiska frågor i relation till kristendomen, andra religioner och livsåskådningar.

Kurser i ämnet

  • Religionskunskap 1, 50 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande.
  • Religionskunskap 2, 50 poäng, som bygger på kursen
    religionskunskap 1.
  • Religionskunskap – specialisering, 100 poäng, som bygger på kursen religionskunskap 1.


Uppdaterat 2016-07-05

Samhällskunskap

Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår. Med hjälp av begrepp, teorier, modeller och metoder från alla dessa discipliner kan komplexa samhällsfrågor förstås och förklaras. Ämnet har även ett historiskt perspektiv.

Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor, samhällsförhållanden samt olika samhällens organisation och funktion från lokal till global nivå utifrån olika tolkningar och perspektiv.
  2. Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer.
  3. Förmåga att analysera samhällsfrågor och identifiera orsaker och konsekvenser med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder.
  4. Förmåga att söka, kritiskt granska och tolka information från olika källor samt värdera källornas relevans och trovärdighet.
  5. Förmåga att uttrycka sina kunskaper i samhällskunskap i olika presentationsformer.

Kurser i ämnet

  • Samhällskunskap 1a1, 50 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen samhällskunskap 1b.
  • Samhällskunskap 1a2, 50 poäng, som bygger på kursen samhällskunskap 1a1. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen samhällskunskap 1b.
  • Samhällskunskap 1b, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen samhällskunskap 1a1 eller kursen samhällskunskap 1a2.
  • Samhällskunskap 2, 100 poäng, som bygger på kursen samhällskunskap 1a2 eller kursen samhällskunskap 1b.
  • Samhällskunskap 3, 100 poäng, som bygger på kursen
    samhällskunskap 2.
  • Internationell ekonomi, 100 poäng, som bygger på kursen samhällskunskap 1a2 eller kursen samhällskunskap 1b.
    Sommarkurs 2016.
  • Internationella relationer, 100 poäng, som bygger på kursen samhällskunskap 1a2 eller kursen samhällskunskap 1b.
    Sommarkurs 2016.


Uppdaterat 2016-07-06

Sociologi

Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå.

Undervisningen i ämnet sociologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Kunskaper om hur människor och samhället formar varandra, utifrån olika teorier och teoretiska perspektiv.
  2. Förmåga att använda sociologiska begrepp, teorier och modeller.
  3. Färdigheter i att kritiskt samla in, bearbeta och använda information från olika källor och förmåga att använda olika metoder för att samla in och bearbeta information.
  4. Förmåga att diskutera samhällets, egna och andras attityder samt diskutera handlingar och värdera olika ståndpunkter.
  5. Förmåga att problematisera kulturmöten och sociala processer på individ-, grupp- och samhällsnivå.

Kurser i ämnet

  • Etnicitet och kulturmöten, 100 poäng.
  • Sociologi, 100 poäng.
  • Ungdomskulturer, 100 poäng.


Uppdaterat 2016-07-07

Specialpedagogik

Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor för lärande och utveckling i samspel med det omgivande samhället. Det behandlar också arbetsuppgifter, yrkesroller och verksamheter inom funktionshinderområdet.

Undervisningen i ämnet specialpedagogik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Kunskaper om olika funktionsnedsättningar och om deras konsekvenser i olika sammanhang.
  2. Kunskaper om samhällets olika insatser för människor med funktionsnedsättningar.
  3. Kunskaper om specialpedagogiska arbetssätt och hjälpmedel samt färdigheter i att utveckla och använda dessa.
  4. Förmåga att använda centrala specialpedagogiska begrepp.
  5. Färdigheter i att kritiskt använda information från olika källor.
  6. Förmåga att arbeta utifrån lagar och andra bestämmelser som styr olika verksamheter.
  7. Förmåga att planera, genomföra, utvärdera, följa upp och dokumentera olika insatser och aktiviteter för att skapa goda villkor för människors deltagande i olika situationer.
  8. Förmåga att kommunicera, samarbeta och samverka för att stödja och assistera människor i olika situationer.
  9. Förmåga att diskutera egna, andras och samhällets attityder till, samt värderingar och bemötande av, människors olikheter.

Kurser i ämnet

  • Specialpedagogik 1, 100 poäng. Ingår i gymnasial yrkesutbildning till elevassistent och undersköterska. Kan även läsas som
    fristående kurs.

  • Specialpedagogik 2, 100 poäng, som bygger på kursen specialpedagogik 1. Ingår i gymnasial yrkesutbildning till undersköterska. Kan även läsas som fristående kurs.


Uppdaterat 2016-07-07

Svenska

Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, och med hjälp av skönlitteratur, texter av olika slag och olika typer av medier lär hon känna sin omvärld, sina medmänniskor och sig själv.

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda samtal och diskussioner.
  2. Kunskaper om språkriktighet i text samt förmåga att utforma muntliga framställningar och texter som fungerar väl i sitt sammanhang.
  3. Kunskaper om den retoriska arbetsprocessen, det vill säga att på ett strukturerat och metodiskt sätt planera och genomföra muntlig och skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation i övrigt.
  4. Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.
  5. Kunskaper om centrala svenska och internationella skönlitterära verk och författarskap samt förmåga att sätta in dessa i ett sammanhang.
  6. Kunskaper om genrer samt berättartekniska och stilistiska drag, dels i skönlitteratur från olika tider, dels i film och andra medier.
  7. Förmåga att läsa, arbeta med och reflektera över skönlitteratur från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.
  8. Kunskaper om det svenska språkets uppbyggnad.
  9. Kunskaper om språkförhållanden i Sverige och övriga Norden samt det svenska språkets ursprung. Förmåga att reflektera över olika former av språklig variation.

Kurser i ämnet

  • Svenska 1, 100 poäng, som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande.
  • Svenska 2, 100 poäng, som bygger på kursen svenska 1.
  • Svenska 3, 100 poäng, som bygger på kursen svenska 2.
  • Litteratur, 100 poäng, som bygger på kursen svenska 1 eller kursen svenska som andraspråk 1. Sommarkurs 2016.
  • Retorik, 100 poäng, som bygger på kursen svenska 1 eller kursen svenska som andraspråk 1. Sommarkurs 2016.
  • Skrivande, 100 poäng, som bygger på kursen svenska 1 eller kursen svenska som andraspråk 1. Sommarkurs 2016.


Uppdaterat 2016-07-07

Svenska som andraspråk

Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny kunskap, klara vidare studier och ta aktiv del i samhälls- och arbetslivet. Det är också genom språket som vi uttrycker vår personlighet och interagerar med andra människor i olika situationer. Ämnet bidrar till att eleverna stärker sin flerspråkiga identitet och tillit till sin egen språkförmåga, samtidigt som de får en ökad respekt för andras språk och andras sätt att uttrycka sig.

Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Förmåga att kommunicera i tal och skrift och anpassa språket till ämne, syfte, situation och mottagare.
  2. Förmåga att använda ett rikt ordförråd på ett sätt som är relevant för sammanhanget.
  3. Kunskaper om det svenska språkets uppbyggnad och språkliga normer, det vill säga hur ord, fraser och satser är uppbyggda samt hur dessa samspelar.
  4. Förmåga att strukturera, referera, värdera och kritiskt granska innehållet i muntligt och skriftlig språk.
  5. Förmåga att läsa och reflektera över texter av olika slag.
  6. Förmåga att läsa och reflektera över skönlitteratur i skilda former och från olika delar av världen.
  7. Kunskaper om språk och språklig variation samt förmåga att reflektera över språkanvändning och attityder till olika språkbruk.
  8. Förmåga att jämföra det svenska språket med det egna modersmålet och andra språk som eleven har färdigheter i, samt förmåga att reflektera över den egna språkinlärningen.

Kurser i ämnet

  • Svenska som andraspråk 1, 100 poäng som bygger på de kunskaper grundskolan ger eller motsvarande.
  • Svenska som andraspråk 2, 100 poäng som bygger på kursen svenska som andraspråk 1.
  • Svenska som andraspråk 3, 100 poäng som bygger på kursen svenska som andraspråk 2.


Uppdaterat 2016-07-07

Vård och omsorg

Ämnet vård och omsorg har sin grund i praktiskt arbete men också i vetenskapliga ämnesområden som vårdvetenskap och socialt arbete. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete ur ett helhetsperspektiv, där människors totala livssituation är det centrala snarare än sjukdom eller funktionsnedsättning.

Undervisningen i ämnet vård och omsorg ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

  1. Kunskaper om teorier och centrala begrepp inom vård och omsorg.
  2. Kunskaper om hur smitta och smittspridning förhindras.
  3. Kunskaper om det normala åldrandet fysiskt, psykiskt och socialt.
  4. Kunskaper om vård och omsorg i livets slutskede och omhändertagande efter döden.
  5. Förmåga att planera och utföra vård- och omsorgsuppgifter samt utvärdera den egna arbetsinsatsen. Kunskaper om hälso- och sjukvårdsuppgifter där delegering krävs.
  6. Förmåga att använda teknisk utrustning och tekniska hjälpmedel samt använda informationsteknik för information, kommunikation och dokumentation.
  7. Förmåga att kommunicera och samarbeta med andra samt arbeta på ett sätt som utgår från den enskilda människans önskemål och krav på stöd och hjälp i relation till biståndsbedömning eller vårdplanering.
  8. Kunskaper om arbetsmiljö samt om lagar och andra bestämmelser om arbetsmiljö.
  9. Kunskaper om lagar och andra bestämmelser inom vård- och omsorgsområdet samt om hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens organisation och ansvarsområden.
  10. Kunskaper om hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens historia och utveckling.

Kurser i ämnet

  • Vård- och omsorgsarbete 1, 200 poäng. Ingår i gymnasial yrkesutbildning till undersköterska. Kan även läsas som
    fristående kurs.

  • Vård- och omsorgsarbete 2, 150 poäng, som bygger på kursen vård och omsorgsarbete 1. Ingår i gymnasial yrkesutbildning till undersköterska. Kan även läsas som fristående kurs.


Uppdaterat 2016-07-07
Sidan granskad 2017-07-03
Sidansvarig: Carina Trygg

Nynäshamns kommun 

Bild för besökadress

Stadshusplatsen 1

Bild för postadress

149 81 Nynäshamn

Nynäshamns kommun
Stadshusplatsen 1
149 81 Nynäshamn

växel 08-520 680 00
fax 08-520 140 08

kommunstyrelsen@nynashamn.se

Journummer
Hitta hitlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Om webbplatsen

twitterfrågeln i blått

Följ oss på Twitter @Nynashamnkommunlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Logotyp för RSS
Kommunens logotyp