Vad blir det till lunch?
Det finns två menyer att välja på varav den ena menyn är vegetarisk. Till varmrätten serveras ett rikligt råkostbord med olika säsongsanpassade grönsaker, bönsallader, en matig sallad och ibland någon frukt.Vissa dagar finns det dagens soppa som alternativ.Som måltidsdryck serveras mjölk och vatten och det finns alltid några olika knäckebrödssorter att välja på till maten. Måltiderna ska ha en bra balans mellan fett, mättat fett, kolhydrater och proteiner. I måltiderna ingår därför ofta fullkornsprodukter som fullkornspasta och fullkornsbröd, alltid lättmargarin till brödet, nyckelhålsmärkta livsmedel och flytande margarin eller olja i matlagningen.
SpecialkostDe elever som behöver specialkost ska lämna ett intyg till skolans kök. Specialkost av medicinska skäl ska även kunna styrkas med ett läkarintyg. Blanketten finns att få på skolan eller så kan du klicka fram den här. Blankett för specialkost 
(excel, 89 kB)
MenynNär matsedeln skrivs tar man hänsyn till följande faktorer:- Fördelningen av olika livsmedel under veckan (kött, fisk, fågel, ägg)
- Maträtter som eleverna gillar
- Näringsvärde
- Pris
- Att tillagningen fungerar i storhushåll
- En blandning av traditionella och moderna rätter
Tallriksmodellen
En näringsmässigt bra lunch har en god balans mellan olika livsmedel.
Tallriksmodellen är en bra grund för skollunchen.
Där delas livsmedlen in i tre grupper:
- Kolhydratrika (potatis, ris, pasta)
- Frukt och grönt
- Proteinrika (kött, fisk, ägg, baljväxter, mjölk och mjölkprodukter)
Lunchen ska innehålla en hel portion av var och en av de tre grupperna och ger då en balanserad måltid.

Visste du att...-1 kilo morötter bara orsakar en tiondel så mycket växthusgaser som 1 kilo tomater? Därför kan det vara bra att byta en tomat mot en morot ibland.-Sverige är ett av de länder där det äts mest bananer i världen? I snitt äter vi 17 kilo bananer per person och år. Därför är det bra att ibland byta ut bananen mot frukt och bär som påverkar miljön mindre.